Month: november 2014

JULBORD PÅ AXMAR BRYGGA

Idag så åkte jag, mamma, pappa och mormor till Axmar för att äta julbord.

Jag var väldigt positiv till det hela. När vi kom dit fick vi gå upp till ”garderoben” och hänga av oss jackorna (jag var rätt så glad att jag inte tog min pikeurjacka).
Sen gick vi ner igen och en servitris tog emot oss, visade oss till bordet och förklarade vart maten fanns och lite sånt.

MATEN

Vi började med att äta fisk. Jag åt pepparlaxen och gravlaxen.
Pepparlaxen var riktigt god.
Gravade var väl helt okej, smakade inte så värst mycket så kändes rätt så tråkig.
5/10

Sedan åt vi kallskuret, som skinka, kalvsylta bla.
Det var väl helt okej. Inget äckligt men inget supergott heller. Varken bu eller bä.

Varmrätten vart jag ganska besviken, då jag varken kunde äta Janssons frestelse eller potatisgratängen.
Det kändes ju liksom inte helt rätt att äta kokpotatis till oxfilén. Som jag sett fram emot men vart en ännu större besvikelse.
Riktig oxfilé för mig ska smälta i munnen, kännas saftig och mör. Inte halvseg och en massa senor i.
Det var inte den oxfilé jag var van, kändes mer som älgkött.
Haha här sitter en 13-åring och berättar om hur en ordentlig oxfilé ska smaka😂

På desserten kunde jag knappt äta nåt. Det fanns chokladmousse och en massa annat som såg gött ut men jag fick nöja mig med pepparkakor och vindruvor. Resten av mitt sällskap tyckte att desserten var helt okej men vissa grejer lämnades kvar på tallriken,

Ibland så blir jag irriterad på min allergi (laktosintolerant) men man borde väl kunna ställa fram en laktosfri vaniljglass åtminstone.

HISS ELLER DISS?
Det kändes rätt så mysigt i själva stämningen och lokalen. Servitriserna var trevliga, men maten… :/ den va en besvikelse. Pepparlaxen var god men sen då? Inget av det jag åt hade man inte ätit hos nån annan Svensson familj.
Notan kändes nästan lite skrattretande, och om jag vore er skulle jag nog stanna hemma och göra ett eget julbord för dethär är inte svårt att toppa.
Maten kändes bara halvhjärtad på något sätt…
Diss. Jag vill inte dit på julbord igen.

JAG BLIR RIKTIGT LEDSEN OCH TAR ILLA UPP

När vi träffar en människa så det första vi ser är utseendet.

Om man är lång eller kort, smal eller tjock, vit eller mörkhyad.

Så är det bara och det gör väl inget.

Men det som slår in sen hos många är fördomarna. Jag har också fördomar, men jag väljer att lägga dom åt sidan och lär känna personen istället.

Så om det går rykten eller något om en person som börjar prata med mig så brukar jag bara skita i det jag hört helt enkelt och bilda min egna uppfattning.

Nu åter till rubriken. Jag bli riktigt ledsen och tar mer illa upp än vad många fattar när dessa samtal dyker upp under middagar, möten, släktträffar etc.

Diskussioner som gärna börjar med, ”dom där invandrarna”!

Jaha? Men jag då? Jag som också sitter här vid matbordet och kommer från Kina. Då angår väl det här mig också.

Det sårar mig när man bara skiter i mitt riktiga ursprung och förolämpar ”såna som mig”.

Jag tar illa upp helt enkelt. Jag är fullt medveten om att jag har ett ickesvenskt utseende, med mitt svarta hår och mörka ögon. Jag är fullt medveten om det, nästan lite för mycket.

Jag skulle lätt kunna sitta här och babbla om Dagens samhälle bla bla bla, men det gör jag inte för om inte alla texter om det har ändrat eran uppfattning nu så kommer inte min göra det heller.

Men däremot skulle jag bli väldigt tacksam om ni bara kunde skippa det här snacket om invandrare när jag är med. Snälla.

Jag hör redan så mycket och jag vill gärna kunna skippa det när jag är med vänner och släkt.

Det som jag kan irritera mig mest på är när man säger ”jamen vi menar ju naturligtvis inte dig”

Men är jag svensk med blont hår och ljusblåa ögon som föddes i Sverige? Nej.

Jag föddes i Kina, man hittade mig i en korg alldeles ensam och okänd.

Min biologiska mamma eller anhörig hade lämnat mig på trappan till adoptionscentrumet, för att någon skulle hitta mig och lämna mig till adoptionscentrumet. Vilket då gjorde att adoptionscentrumet var tvungen att ta emot mig.

Dom gissade ett ungefärligt födelsedatum, som då vart den 28 juni. Och namnet vart Lin Fu Rui.

Lite som min häst e:okänd u:okänd uppfödare: okänd, fast imp Kina då 😉

 

VARFÖR ÄR DET JUST TJEJERNA?

Ända sen i början utav 7an har jag retat mig lite på detta.

Vi tar idrotten på elevens val som exempel. Där är det 3 tjejer och resten killar, från alla klasser. Där går i stort sett alla all in.

Varför är det tjejer som helst står i ett hörn lite skymundan och små pratar med en kompis?
Det som retar mig mest är när man springer ifrån bollen, som kommer rullandes emot en och helt tomt på folk mot mål.

Varför försöker ni inte ens, vad är det värsta som kan hända? Det fattar inte jag å min tröga skalle.

För MIG är det en självklarhet att göra sitt bästa, vilket är det bästa man kan göra.
Men även om man inte är duktig så tycker inte jag det bästa man kan göra är att stå och prata med en kompis.
Jag har nog för mycket vinnarskalle för det.

Jag är inte världens bästa på idrott, nejnej det är inte det jag menar.
Jag gör inte alla mål, springer snabbast eller hoppar högst.
Men jag kämpar på det bästa jag kan, i stort sett varenda gång.

Jag menar heller inte att ALLA tjejer är så, men rätt så många och det är fler än killarna.

Men jag måste också erkänna att jag tappar lusten och gör inte mitt bästa när mina lagkamrater inte gör det.
Som på innebandyn så orkar man inte när flera personer inte ens försöker.

Varför ska jag springa som en galning när hälften av laget inte rör på sig?
Det får mig att tappa lusten, orken och kämparglöden efter kanske 10-15 min.

Är det så det ska vara? Att man delar in idrottsgrupperna i tjej och killgrupper så tjejerna ska våga, men i alla fall inte gör det.
Att det ska få en som vanligtvis tycker om idrott att tappa lusten.

Är det så i fler grupper och varför är det just killarna som går all in och inte tjejerna?
Jag förstår liksom inte.

MINA INSTRUKTÖRER, FÖRST UT GUGGI

Tänkte skriva lite om mina instruktörer som jag rider regelbundet för till en början, sen kanske jag skriver om någon mer jag gillar också men vi får se! :)

Okej, Guggi. Eller Gunilla Ekengren, är nog mer som tränare/coach än en instruktör för mig. Det känns fel att kalla henne för min instruktör när det är mycket mer än det.
Hon och jag är ju mycket i samma stall och träffas ibland utanför träningar.
Finns där när jag har frågor eller funderingar, liksom bara i samma stall i nån box längre bort eller så.
Hon hänger med på varje tävling hon kan och jag känner verkligen stödet från henne och det uppskattar jag! Inte bara på tävling utan hela tiden.

Men om vi backar en bit och tänker efter så har Guggi alltid varit nära min ridning.
Jag började träna hoppning för henne med Rambo (som hon hjälpte mig hitta) när jag var 7-8 år, och Jag har fortsatt hela tiden ända tills nu.
Hon var min första riktiga tränare och jag har stor respekt för henne och har henne som förebild. Jag litar på Guggi 100%.

Jag tycker det funkar bra mellan oss. Jag förstår henne och hon mig. Hon vet också vad jag sitter på eftersom hon ridit honom regelbundet när han stod på ridskolan, och Ibland så rider hon Pirre när det trasslar riktigt mycket.

Sedan så rider jag lite dressyr för henne också.
Jag tränar visserligen varannan onsdag i hoppning men rider också varannan vecka på lektion för henne, då det varierar mellan hoppning, dressyr och markarbete.

Så det var lite om Guggi, coachen

DOM VILLE ATT JAG SKULLE STRIPPA

ÅÅ SÅ TRÖTT PÅ DETTA SKAFFA ETT LIIV JÄVLA STÖRDA UNGAR!

Ikväll fick jag ett samtal, från okänt nr.
Då var det en manlig röst som ringde mig och sa
”Du är den utlottade som har fått jobbet som strippa på våran klubb.
vi behöver din adress för att skicka ut papper bla bla bla” och nånstans där la jag på.

Hur kan det ens vara kul? Fattar ni hur patetiskt?

Har fått förut om folk som ville bada med mig, prata med mina földrar ”Eey det är Ali från pizzerian” från okänt nr, men då vissa av mina kompisar kan ha okänt nr på så svarar jag men nu kommer jag aldrig med svara så synd om vissa som kommer få det svårt att nå mig.

Ibland är det en pipig mimmipigg röst och ibland som ett gäng rossliga rökare.

Tycker så jävla synd om er busringare.
För att ni planerar busringningar, laddar ner appar med röstomvandlare och ens läggertid på den här skiten.
Stackars ungar vilken tur att ni inte fattar hur otroligt patetiska ni är hahaha skaffa ett liv era kryp.