Igår så hade jag sån tur att jag fick hoppa med på Guggis hoppträning med Wilmer. Det var verkligen kul och är väldigt tacksam över att jag fick hoppa med. Hade tur och vi hoppade bana som jag älskar. Värmde upp på klockan (där 4 hinder står som kl 12, 3, 6 och 9). Och han var helt klockren, den hästen alltså.
Sedan vart det banhoppning, alltså det märks ju också att man är lite ringrostig själv. Den som säger att hoppning inte är färskvara kan ju slänga sig i väggen. Såklart att det fortfarande sitter kvar någonstans, men man är ju inte riktigt lika kvick och aktiv.
Banhoppningen gick också väldigt bra, det är ändå rätt enkelt att hitta till hindren med han.
Slutade träningen med att hoppa upp dom lite på bom-oxer i båda varven. Och herre vilka språng vi fick till. Tog inte ens i men hoppade nästan mig ur sadeln ändå. Fick till några riktigt runda och fina språng. Sådan lovely feeling. Han hoppar väldans bra den där vita springaren.
Fick också en liten comeback sen KMet där han mest bara dog mot hindren inne på banan. Tror såhär i efterhand att han förmodligen var helt slut i huvudet. Inte van att tävla och helt plötsligt boom Swiss pow vart det 2 dagar i rad.
Fick byta stigläder för att mina ben var för kort och var tvungen att ta en pall för att kunna tränsa och allt jag kunde tänka på var denna bild, haha. Jobbigt att vara kort.