Oj vilken… Aa vet knappt vad jag ska kalla det för. I 2,5 timme satt vi och pratade. Först bara jag och Therese, sen kom mamma och sist pappa på slutet också.
Det jobbigaste samtalet jag haft i mitt liv! Men trycket lättade bra rejält idag!
Mer säger jag inte eftersom jag tycker det är för personligt.
Att försöka få ihop ett bra blogginlägg är då väldigt krävande och därför tidsglappet 😉 Så hoppas ni förstår att jag inte får fram ett riktigt bra inlägg.
Avslutade stallet med en uteritt på P i allafall. Eller uteritt och uteritt. Vi galopperade lite också efter en grusväg och pappa letade svamp. Livet, är jävligt bra ändå.
Har stallet imorgon bitti så godnatt!
